just för att talfelet inte märktes då. När han livet igenom framförde sitt enorma flöde av sjungen text, så stammade han inte. Han framträdde ibland utomlands men föredrog att avböja erbjudanden från internationella operahus. Hans huvudscen var och förblev Kungliga Operan i Stockholm, där han agerade i fem decennier. Han hade en remarkabel bredd och sjöng ofattbara 160 roller från barock till nutida operor, han behärskade lyriska såväl som dramatiska roller, som romanssångare jämfördes han ibland med Dietrich Fischer-Dieskau och i kyrkorummet var han en uppskattad solist. Men hela livet älskade han också lärarrollen och många kända svenska sångare har honom att tacka för sina framgångar. Insiktsfullt och med elegant penna har Ericson-Roos skapat ett både storartat och ibland rörande mänskligt porträtt av en av landets främsta musikprofiler.