höst. Här blev konstnärsfamiljen Jansson en del av skärgårdsgemenskapen, särskilt genom banden till den fast bosatta familjen Gustafsson. I mitten av 1960-talet fann Tove en egen plats i det yttre havsbandet, skäret Klovharun. Havet spelade en central roll i Tove Janssons skapande. Den karga skärgårdsnaturen, det växlande vädret och det rika växt- och djurlivet präglar både muminböckerna och hennes noveller och självbiografiska texter. Landskapet med kobbar och skär, öppna vidder och djupa vikar, stod för äventyr, kreativitet och stillhet. Havet blev också en bild för konstnärskapet och livet i stort. Tove Janssons konst kan ses som en oskiljaktig del av det finländska maritima kulturarvet.