var inte bara en stor textilkonstnär. Hon ägnade också mycket tid åt att arbeta i sin trädgård på Lilla Hyttnäs, en plats präglad av hennes känsla för färg och form, leklusta, påhittighet och starka motstånd mot det formella och alltför ordnade. Inspirationen kom från många håll: från livet på den franska landsbygden, från den engelska arts & crafts-rörelsen och inte minst från torpträdgårdarna i trakten kring Sundborn. Det var en trädgård som var före sin tid. Karin odlade grönsaker till hushållet, skapade rabatter i djärva färger och blandade obekymrat gamla svenska kulturväxter med exotiska nyheter. Trädgården var charmig, rörig och inte så välrensad. Den var ett uterum för arbete och familjeliv – en förlängning av det inomhus som blev världsberömt genom maken Carls akvareller. Här fanns plats för att äta och umgås med barn och vänner och här fanns utrymme för kreativt skapande med material från naturen.