i familjen och reste till Uppsala för att studera litteratur. Där umgicks de i litterära kretsar och fick under 60-talet sina genombrott som romanförfattare, och senare som dramatiker och opinionsbildare. De tog intryck av samma rörelser i tiden men reagerade mycket olika som diktare och kulturdebattörer. Just därför är de intressanta att jämföra. Lars Lönnroth skildrar här två av 1900-talets mest betydande svenska författarskap och samtidigt sina egna minnen av författarna och den tid de levde i.